Graviditeten.
Nämen hörrni! Nu ryktas det om att det knappt är 15 veckor kvar tills jag ska bli mamma. På riktigt. Det är ju helt sjukt! Vart tar tiden vägen egentligen?!
Ena stunden tycker jag att det går sååå sakta, och nästa sekund har det redan passerat en vecka till. Helt galet!
Som jag sagt tidigare mår jag oförskämt bra. Inga besvär eller krämpor alls, peppar peppar. Självklart är jag konstant kissnödig, trött och vill sova jämt, känner av halsbränna vissa kvällar och ryggen säger ifrån ibland. Och inte nog med det utan nu har jag börjat läcka bröstmjölk också, himla kul liksom. Jahaja, kanske lite onödig info för er... Men allt detta går att leva med utan problem. Jag kör på med mina dagliga promenader med min "daghund". Och imorgon är det gravidyoga igen. Vill passa på att röra på mig så mycket jag kan innan kroppen säger ifrån.
Självklart har även jag börjat få en del tankar som spökar ibland. Kan känna panik och oro inför det som komma skall, kommer jag klara det här? osv... Jag att det kommer gå hur bra som helst, och är för det mesta väldigt laddad. Men sådana här tankar hör väl till antar jag, tack vare alla hormoner som tagit över min kropp.
Ibland har jag även känningar av min yrsel, men det är inte jämförbart med hur det var förut. Och nu kan jag dessutom tänka bort den på ett helt annat sätt. Även detta är inte ovanligt då det är så många andra saker som händer i kroppen.
Så sammanfattningsvis mår jag oförskämt bra vill jag säga!
Och det gör även pyret också som det verkar, lever rövare där inne i magen mest hela tiden, från morgon till kväll. Och på onsdag går vi redan in i vecka 26...
